Ny rapport visar att digital tillsyn ger stora vinster

Användning av digital tillsyn i norska kommuner beräknas ge en årlig besparing på totalt 1,1 miljarder norska kronor, enligt en ny rapport. Rapporten visar också att det finns en betydligt större vinstpotential i införandet av hälsoteknik i kommunerna.

Enligt en färsk rapport från Oslo Economics, beställd av KS (Kommunenes Sentralforbund), har norska kommuner sparat en hel del tid tack vare hälsoteknik. Fram till 2024 har de sparat tid värd ungefär 2,8 miljarder norska kronor varje år (figur S3). Det är främst välfärdsteknik som bidragit till dessa tidsbesparingar, och då i synnerhet digital tillsyn och elektroniskt medicineringsstöd.

I rapporten har Oslo Economics kartlagt vinsterna av hälsoteknik i kommunerna och tittat på hur stat och kommuner arbetar med att utreda, införa och finansiera ny teknik. De viktigaste datakällorna har varit en enkätundersökning riktad mot alla landets kommuner med 125 respondenter, samt en detaljerad vinstkartläggning där 18 kommuner spridda över hela landet har deltagit. 16 av de 18 kommunerna i urvalet använder digital tillsyn.

Vinsterna i kommunerna kan ha realiserats som minskade kostnader, som ökad tillgång till eller som ökad kvalitet i tjänsterna, eller som ökad medarbetarnöjdhet genom minskad arbetsmängd för de anställda i tjänsten. Kartläggningen tyder på att ungefär hälften av vinsten har realiserats som undviken kostnad. I rapporten framkommer det att kommunerna i störst utsträckning upplever att vinsterna realiseras i form av ökad kvalitet på tjänsterna, även om kommunerna tycker det är mycket krävande att uppskatta detta. Det tilläggas för övrigt att osäkerheten i uppskattningen är betydande.

Digital tillsyn ger störst vinster

Av de samlade tidsvinsterna på 2,8 miljarder norska kronor årligen är välfärdsteknik, och som nämnts primärt digital tillsyn och elektroniskt medicineringsstöd, de väsentliga källorna till kommunernas tidsvinster. Digital tillsyn är enskild lösningen med allra störst vinster i kartläggningen. Baserat på de uppskattade vinsterna i kommunerna i urvalet, beräknas digital tillsyn leda till en samlad årlig besparing på 1,1 miljarder kronor totalt för norska kommuner (figur 3-5). I genomsnitt utgör detta 3,4 årsverken per kommun per år.

En enkel definition av digital tillsyn är «Monitorering eller uppföljning av omsorgstagare med hjälp av teknik och digitala lösningar». Detta begrepp används alltså i motsats till fysisk tillsyn, där en person är närvarande hos omsorgstagaren eller den boende. I kartläggningen skiljer man inte på om det är digital tillsyn med stöd av kamerateknik, sensorteknik (som RoomMate) eller en kombination av dessa.

Rapporten visar att vinsterna med digital tillsyn särskilt realiseras på särskilda boenden och i hemtjänsten: «Huvudvinsten av digital tillsyn är att det möjliggör händelsebaserad tillsyn i stället för rutinmässig tillsyn. Detta bidrar till att minska antalet tillsynsbesök som anställda i tjänsten måste genomföra, och det kan därför, åtminstone teoretiskt sett, vara möjligt med en lägre bemanning, allt annat lika.»

Kommunerna rapporterar också om att digital tillsyn ger stora kvalitetsvinster genom ökad trygghet och frihet för omsorgstagarna. Några uppger också att lösningen ger ökad trygghet även för de anställda. Det framkommer också i rapporten att anställda som använder digital tillsyn i mindre grad behöver störa brukare. Det förbättrar nattsömnen för boende och omsorgstagare och skapar en bättre boendemiljö på institutionerna där lösningen har tagits i bruk.

Stor potential för högre vinster

Enligt prognoserna kommer antalet äldre i Norge att öka kraftigt framöver, och år 2040 är troligen närmare 200 000 drabbade av demens i landet. Samtidigt kommer vi redan 2035 att sakna 28 000 sjuksköterskor. Detta, i kombination med ansträngd kommunekonomi, gör att rapporten drar slutsatsen att kommunerna måste få ett mer medvetet förhållande till att realisera vinster av hälsoteknik framöver. Just för att hälsoteknik ska kunna vara en betydande bidragsgivare till att lösa kommunernas utmaningar.

«Hälsoteknik kan, när den införs på rätt sätt, vara ett bidrag till att lösa dessa utmaningar. Vår kartläggning visar att vissa kommuner har kommit långt i att realisera vinster, särskilt från digital tillsyn och elektroniskt medicineringsstöd. Om alla andra kommuner inför hälsoteknik i samma omfattning, och med samma vinstrealisering som de kommuner som har lyckats bäst, kommer det att utlösa betydligt högre vinster än vad som är verkligheten idag», står det i rapporten.

Helt konkret framhäver rapporten potentialen för ökade vinster genom att tekniken tas i bruk av fler aktörer, att brukarna använder lösningen oftare eller genom att förbättringen i varje användningsfall ökar, till exempel genom att anställda använder mindre tid än tidigare. Dessutom kan teknologi skapa vinster genom att tidigare arbetsprocesser blir överflödiga, exempelvis när processer automatiseras.

Figuren ovan (3-14) visar att vinsterna vid införande av digital tillsyn i genomsnitt är fem gånger högre om kommunerna gör det med samma vinstrealisering som de kommuner som har lyckats bäst.

– Slutsatserna i rapporten från Oslo Economics stämmer väl överens med våra erfarenheter och betraktelser. Införande av välfärdsteknik och användning av digital tillsyn och arbetsmetoden digitalt först är uppenbart en del av lösningen på utmaningarna inom hälso- och äldreomsorgen, och breddinförande ger både bättre kvalitet på tjänsterna och betydligt högre vinster. Detta har vi god erfarenhet av från kommun-Norge, bland annat genom användning av vår världsledande sensor för digital tillsyn, RoomMate, säger vd Torbjörn Aamodt (bilden) på Sensio.

Läs mer: 7 råd om hur svenska kommuner kan lyckas med välfärdsteknik

Bästa praxis kan ge betydande vinster

Rapporten uppskattar att ökad utrullning av välfärdsteknik, som inkluderar bland annat digital tillsyn, digital hemuppföljning, elektronisk medicinering, lokaliseringsteknologi och elektroniskt dörrlås, kan öka kommunernas vinster från 2,673 miljarder norska kronor per år till 4,010 miljarder norska kronor.

«Detta resultat är sannolikt beräknat i underkant, eftersom kommunerna i urvalet i större utsträckning har tagit i bruk lösningarna än genomsnittskommunen i Norge. På nationell nivå är det fler kommuner som potentiellt kan implementera välfärdsteknik, vilket betyder att den potentiella vinsten vid utrullning kan vara större än denna uppskattning», står det i rapporten.

Enligt rapporten kommer införande och användning av bästa praxis inom välfärdsteknik innebära en betydande vinstökning, uppskattad till en samlad potentiell framtida vinst på hela 11 miljarder norska kronor (figur 3-16).

«Även om det är kopplat stor osäkerhet till detta tal, pekar resultaten ändå på en viktig poäng om att det inte räcker att bara ta i bruk lösningarna. Det är helt avgörande att man tar i bruk välfärdsteknik på rätt och bra sätt, och arbetar målinriktat för att uppnå de potentiella vinster lösningarna kan ge», påpekas det i rapporten.